Vetenskapliga samtal

Vetenskapliga samtal är korta forskarpresentationer som följs av frågestund från deltagarna. Flera vetenskapliga samtal sker parallellt. Här kan du läsa om de vetenskapliga samtal som arrangeras under Forte Talks 2019. Listan uppdateras löpande.


26 mars 14:05

Är organisationer redo att behålla äldre arbetskraft?

En åldrande befolkning har lett till behov av ett förlängt arbetsliv och fördröjd pensionering. Vilka är de nödvändiga organisatoriska förändringarna för ett förlängt arbetsliv? Talare: Ewa Wikström och Roy Liff, Göteborgs universitet. Plats: V:1

Den nya svenska spelmarknaden: konsekvenser för individ och samhälle

Från årsskiftet gäller ett nytt regelverk på den svenska spelmarknaden. Frågorna är många kring vilka effekter detta kommer att få. Fler personer med spelproblem, eller mindre? Ännu mer spelreklam? Talare: Jenny Cisneros Örnberg, Stockholms universitet och Per Binde, Göteborgs universitet. Plats: V:2

Samverkan ger meningsfulla digitala tjänster för äldre

Digitaliseringen är ytterst aktuell, men hur gör vi tekniken användbar och meningsfull? Det är fokus för det här samtalet, främst vad gäller utvecklingen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Talare: Lucia Crevani och Anette Hallin, Mälardalens högskola. Plats: V:3

Glider Sverige isär? Ett bredare perspektiv på ojämlikhet

Skillnad i inkomst är ofta fokus i diskussionen om ojämlikhet. Carina Mood breddar perspektivet och visar utvecklingen i ojämlikhet i olika dimensioner av levnadsnivån mellan 1968 och 2010. Talare: Carina Mood och Sara Kjellsson, Stockholms universitet. Plats: V:4

Brukarmedverkan i forskning och praktik: konsekvenser och effekter

Brukarmedverkan blir allt viktigare inom hälso- och sjukvård och forskning. Men vad vet vi om konsekvenser och effekter? Två forskare diskuterar öppenhjärtigt och konkret om utmaningar och möjligheter. Talare: Anna Sarkadi och Mio Fredriksson, Uppsala universitet. Plats: V:5

Hur påverkar samhällets normer unga hbtq-personers livsvillkor?

Unga hbtq-personer har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Vad säger forskningen om vilka faktorer och mekanismer på samhälls-, grupp- och individnivå som påverkar hälsan hos unga hbtq-personer? Talare: Richard Bränström, Karolinska Institutet. Plats: V:6

Digital mobbning och trakasserier inom välfärdsyrken

Digitalisering bidrar positivt till arbete och samhällsutveckling, men hur förändras mobbning och trakasserier i arbetslivet när det sker genom digitala kommunikationskanaler som e-post eller sociala medier som Facebook? Talare: Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet. Plats: V:7

Etnisk segregation och ojämlikhet

Hur har den etniska segregationen utvecklats i Sverige? Och hur påverkar segregation individers livschanser? Nya mätmetoder ger en tydligare bild av de utmaningar som är kopplade till segregationen. Talare: Bo Malmberg, Stockholms universitet. Plats: V:9


26 mars 14:45

Hur blir vetenskaplig kunskap praktik?

Hur kan vetenskaplig kunskap förflyttas till nya sammanhang utan att tappa sin mening? Hur kan man förmå tilltänkta användare att omsätta kunskapen till praktik – inte minst i välfärdssammanhang? Talare: Corinna Kruse, Jenny Gleisner, och Hannah Grankvist, Linköpings universitet. Plats: V:1

Betydelsen av syskon och vänner för barns livschanser

Föräldrarna spelar en viktig roll för sina barns livschanser, men vad har syskonskaran och kamratgruppen för betydelse? Kan syskon och vänner bidra till att bryta det sociala arvet? Talare: Bitte Modin och Ylva B Almquist, Stockholms universitet. Plats: V:2

Digital uppföljning ger tryggare patienter och ökad kunskap

Patienter är positiva till digital uppföljning av kirurgiska ingrepp. Det visar vår studie av RAPP, en digital lösning som också förenklar systematisk uppföljning av den dagkirurgiska vården. Talare: Ulrica Nilsson, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset och Johanna Ulfvarson, Svensk sjuksköterskeförening. . Plats: V:3

Det nya åldrandet – utmaning eller möjlighet? Är 70 det nya 20?

Allt fler människor blir äldre. Detta är en utmaning om vi får fler sköra äldre som behöver hjälp och om pensionspengarna tar slut. Men kan det också vara positivt för samhället? Talare: Ingmar Skoog, Göteborgs universitet. Plats: V:4

Social determinants of health among individuals with foreign background

What causes health inequalities? Our research programme investigate social determinants of health among individuals with foreign backgrounds in Sweden. We will present two studies within the programme. Speakers: Mikael Rostila, Nina-Katri Gustavsson and Helena Honkaniemi, Stockholm University. Plats: V:5

Det nya arbetslivet – exponeringar, hälsoeffekter och styrning

Den svenska arbetsmarknadens snabba förändring utmanar rådande system för säkra och hållbara arbetsförhållanden, men kunskapen om vad detta innebär för exponering och hälsoeffekter är bristfällig. Talare: Maria Albin och Jenny Selander, Karolinska Institutet. Plats: V:6

Migration, stress och psykisk ohälsa

Att fly och börja om i ett nytt land ger upphov till många typer av stress. Vi kommer fokusera på sambandet mellan stress och psykisk ohälsa, samt vilka strategier som finns hos nyanlända för att minska detta. Talare: Ellenor Mittendorfer-Rutz, Karolinska Institutet. Plats: V:7

Är lite alkohol bra för hälsan?

I samtalet rapporteras en färsk kunskapssammanställning om alkoholens hälsorisker, och slutsatser presenteras om vilken typ av rekommendationer man kan ge för att minimera skadliga effekter av alkohol. Talare: Peter Allebeck, Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Stockholms läns landsting. Plats: V:8

Depression hos äldre – ett växande samhällsproblem?

Depression är en av de vanligaste mentala åkommorna bland personer över 65 år, trots detta är depression både underdiagnostiserat och underbehandlat. Kan en nationell e-infrastruktur öka kunskapen kring problemet? Talare: Linnea Sjöberg, Karolinska Institutet. Plats: V:9


27 mars 11:00

Forskning och narkotikapolitik – fallet skadereduktion

När den nya sprututbyteslagen trädde i kraft 2017 sågs den som ett tecken på en omläggning av Sveriges restriktiva narkotikapolitik. Varför tog det så lång tid, och vilka ytterligare reformer väntar? Talare: Lena Eriksson, Stockholms universitet. Plats: V:1

Personcentrerad vård på distans

Personcentrerad vård har visat sig effektiv för att stärka patienters självtillit, välbefinnande och minska vårdtidens längd. Kan digitaliserad sådan möta framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården? Talare: Lilas Ali, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Plats: V:2

”Vi Aspergare hittade vår identitet i vår diagnos och nu tar man bort den!”

Social kategorisering i form av diagnostisering, av framförallt unga, ökar. Samtidigt händer det att diagnoser försvinner, som nyligen Aspergers syndrom. Vad säger forskningen om att få och att mista sin diagnos? Niklas Westberg och Magnus Tideman, Högskolan i Halmstad. Plats: V:3

Nyanländas sociala deltagande: Psykisk hälsa som resurs och konsekvens

Nyanländas psykiska hälsa är en förutsättning för socialt deltagande, som i sin tur kan verka hälsofrämjande. Konceptuella och empiriska aspekter av detta och social försäkring diskuteras i samtalet. Talare: Fredrik Saboonchi, Röda Korsets Högskola och Ellenor Mittendorfer-Rutz, Karolinska Institutet. Plats: V:4

Professionsmedverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt

Om professioner involveras i forskning om åldrande och hälsa kan ny kunskap lättare implementeras i praktiken. Hur kan de involveras på ett framgångsrikt sätt? Talare: Christine Etzerodt Laustsen och Albert Westergren, Lunds universitet och Högskolan Kristianstad, och Pia Petersson, Högskolan Kristianstad. Plats: V:5

Organisatoriska interventioner i arbetslivet

Väl genomförda organisationsinterventioner är viktiga för att förstå hur arbetsplatser kan organiseras för att anställda ska må och prestera bra. Hur genomförs och utvärderas en organisatorisk intervention? Talare: Erik Berntson, Stockholms universitet. Plats: V:6

Hur kan vården för personer med spelproblem förbättras?

Under detta vetenskapliga samtal diskuterar vi olika hinder och möjligheter för att personer som har problem med spel om pengar och deras anhöriga ska få den hjälp de behöver. Talare: Anne H Berman, Karolinska Institutet och Eva Samuelsson, Stockholms universitet. Plats: V:7

Digitala kommunikationsstöd i samtal med personer med demens

Kommunikation upplevs som ett väldigt problematiskt område för personer med demens och deras anhöriga. Vi har utvecklat två samtalsstödjande appar som vi prövat med personer med demens med positiva resultat. Talare: Christina Samuelsson och Anna Ekström, Linköpings universitet. Plats: V:8

Fallolyckor bland äldre – ett folkhälsoproblem som går att minska?

1 av 3 över 65 år faller en gång per år. Konsekvenserna kan bli stora och efter ett fall ökar risken att falla igen. Vad är orsakerna till fall? Hur kan vi identifiera fallbenägna personer i tid? Talare: Anna-Karin Welmer, Karolinska Institutet. Plats: V:9


27 mars 11:40

Walk the Ward – spelet som aktiverar äldre patienter

Walk the Ward – Vandring i vården – är ett spel via surfplatta som motiverar och stimulerar patienten till aktivitet och rörelse under inläggningsperioden. Talare: Sue Harden Mugelli, Skånes universitetssjukvård. Plats: V:1

Våld mot kvinnor – en folkhälsofråga. Hur klarar sjukvården utmaningen?

Våld mot kvinnor definieras allt oftare som ett folkhälsoproblem. Det ställer nya krav på hälso-och sjukvårdens omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Vi fokuserar på den offentliga vården i Sverige. Talare: Ann Öhman och Kerstin Edin, Umeå universitet. Plats: V:2

Förändringar i den svenska yrkesstrukturen

Polarisering eller uppgradering? Hur påverkas våra jobb av digitaliseringen? Detta samtal beskriver hur den svenska yrkesstrukturen har ändrats sedan nittiotalet. Talare: Tomas Berglund, Göteborgs universitet. Plats: V:4

Främlingsfientlighet i förändring

Främlingsfientliga attityder utvecklas och kristalliseras i tonåren. För att förstå förändring av främlingsfientlighet måste vi förstå hur den formeras hos ungdomar. Talare: Mikael Hjerm, Umeå universitet. Plats: V:5

Hälsoekonomiska modeller som beslutsstöd för sociala investeringar

Sociala investeringar ger både ekonomiska och sociala vinster av insatser på lång sikt. Inna Feldman presenterar två hälsoekonomiska modeller som kan hjälpa till att prioritera hållbara investeringar i hälsa och välbefinnande. Talare: Inna Feldman, Uppsala universitet. Plats: V:6

Stressmekanismer i kroppen och hjärnan

Långvarig stress är förknippad med viss överrisk för framtida ohälsa. Vilka mekanismer kan ligga bakom sådana samband och hur påverkas hjärnan av långvarig stressbelastning? Talare: Mats Lekander, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Plats: V:7

Insatsen Tryggare barn – effektiv prevention av barnmisshandel?

Samtalet kommer handla om två studier av insatsen Tryggare barn och vilka komponenter i just denna metod vi tror leder till effektiv minskning och prevention av barnmisshandel. Talare: Martin Forster och Livia van Leuven, Karolinska Institutet. Plats: V:8