På denna sida kan du läsa om de fyra vetenskapliga samtal som startar 11:50. Du som deltar fysiskt väljer själv vilket samtal du ska delta i. För dig som följer konferensen digitalt kommer endast ett av de samtidiga samtalen att sändas.
Vilken betydelse har arbetsförmedlaren?
En bra arbetsförmedlare har stor betydelse för arbetssökandes chanser på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlaren bidrar inte bara till att förkorta tiden i arbetslöshet, utan har också en positiv effekt på lön och jobbkvalitet på lång sikt.
Har arbetsförmedlarens arbete någon betydelse för den arbetssökandes framtida arbetsmarkandsutfall? För att besvara denna fråga har forskare vid IFAU studerat närmare 7 000 arbetsförmedlare och 1,6 miljoner arbetssökande under åren 2003–2010. Resultaten visar att arbetsförmedlare har meningsfulla effekter på både arbetssökandes tid i arbetslöshet och efterföljande jobbkvalitet. Dessa effekter påverkar även de arbetssökande på lång sikt, samt varierar betydligt mellan olika grupper av arbetssökande men även förmedlare.
Talare: Jonas Cederlöf, doktor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Språk: Svenska
Digitala vårdmöten– resursslukare eller problemlösare?
Lättillgängliga privata digitala läkartjänster ökar unga vuxnas vårdanvändande, men till vilken kostnad och nytta?
Användandet av digitala tjänster och telemedicin inom primärvården har exploderat de senaste 10 åren. Att erbjuda mer vård digitalt har framhållits som en lösning på primärvårdens långvariga tillgänglighetsproblem. Dock finns risken att lättillgängliga läkartjänster via mobilen leder till ökat vårdsökande för mindre allvarliga åkommor. Dessutom kan den ökade fragmenteringen och bristen på fysisk undersökning resultera i lägre vårdkvalitet. Denna session presenterar forskning som använder detaljerade registerdata för att undersöka effekterna av unga vuxnas ökade användning av dessa tjänster.
Talare: Gustav Kjellsson, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
Språk: Svenska
Hur passar pusselbitarna ihop? Tidiga riskfaktorer och utvecklingsvägar bakom ungdomskriminalitet
Vilka faktorer ökar risken för ungdomskriminalitet och hur utvecklas normbrytande beteende under barndomen? Den longitudinella SOFIA-studien följer utvecklingen hos cirka 2 000 barn från tidig barndom till vuxna.
Ungdomskriminalitet är relaterat till ökad risk för hälso- och beteendeproblem i vuxen ålder, till exempel kriminalitet, drogmissbruk och psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att förstå utvecklingen av kriminalitet under barn- och ungdomsåren för att bättre kunna förebygga detta. I SOFIA-studien har forskare, via enkäter till flera respondentgrupper (föräldrar, lärare, självrapporter), följt cirka 2 000 barn i medelstor svensk kommun sedan de gick i förskolan. Barnen är nu i gymnasieålder. Forskarna kommer att presentera resultat som fokuserar just på hur normbrytande beteende utvecklas under barndomen och hur detta relateras till egen brottslighet under ungdomsåren.
Talare: Karin Hellfeldt, doktor i socialt arbete och lektor i kriminologi, Örebro universitet,
Louise Frogner, doktor i psykologi och lektor i kriminologi, Örebro universitet
Språk: Svenska
Förskolans roll för att främja psykisk hälsa
En bra förskola gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling samt bättre social utveckling.
En förskola med god kvalitet främjar barns kognitiva, sociala och språkliga utveckling. Den bidrar också till psykiskt välbefinnande och att förebygga psykisk ohälsa, särskilt för barn i socio-ekonomiskt missgynnade situationer och barn i behov av särskilt stöd. Att stödja barns engagemang i förskolans läraktiviteter, etablera gemensamma ramar för systematisk tidig upptäckt och tidigt stöd, samt samverka med familjer och externa stödfunktioner, är viktiga faktorer för en likvärdig start i livet.
Talare: Lena Almqvist, professor i psykologi, Mälardalens universitet
Språk: Svenska