Vägen tillbaka till arbete – mer än en fråga om behandling

Jacqueline Borg är forskare vid Karolinska Institutet och Västra Götalandsregionen. Hon följer yngre vuxna med adhd och autism som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa över en längre period, och undersöker behandlingar som kan förbättra deras hälsa och arbetsförmåga.

– Vi vill förstå hur det går för personer som får de här diagnoserna, vad sjukvården kan göra för att förbättra hälsa och funktionsförmåga och vad som faktiskt hjälper, säger hon.

De preliminära resultaten visar att sjukskrivning i sig inte tycks ha tillräckligt rehabiliterande effekt. Många förblir borta från sitt arbete under lång tid.

– Sjukskrivning verkar inte vara någon effektiv behandling för yngre vuxna med adhd och autism, snarare tvärtom. När vi följt unga vuxna över tid så förlängs deras sjukskrivning istället. De får fler och fler psykiatriska diagnoser, och förblir ofta sjukskrivna under lång tid.

I studien jämförs KBT med andra strukturerade psykologiska behandlingar. Resultaten pekar på att formen och sammanhanget kan vara minst lika betydelsefulla som den specifika metoden. Att få göra andra saker så som att mötas i grupp, dela erfarenheter och få stöd från både professionella och andra i samma situation verkar ha lika stor effekt som själva KBT-behandlingen.

– Våra studier tyder på att sjukskrivning inte leder till ökad hälsa för yngre vuxna med adhd eller autism. Därför behöver vi hitta insatser som bättre stödjer återhämtning och delaktighet för yngre vuxna med adhd eller autism.

Svårt att anpassa arbetet för personliga assistenter

Helena Tinnerholm Ljungberg vid Karolinska Institutet leder ett forskningsprojekt om återgång i arbete bland personliga assistenter som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Yrket personlig assistent, som är Sveriges 15:e vanligaste jobb, har inte något krav på utbildning, men arbetet är krävande och sjukfrånvaron inom yrkesgruppen är hög.

– Att återgå i arbete efter lång sjukskrivning är en process. Även när man har kommit tillbaka kan stöd och åtgärder behövas för att man ska kunna stanna kvar i arbetet, säger Helena.

Forskarna har intervjuat assistenter under sjukskrivningen, och även talat med deras chefer. Det som bland annat framkommer är att de personliga assistenternas arbetsuppgifter är tätt knutna till den assistansberättigades vardag, vilket gör arbetet svårt att anpassa när någon ska komma tillbaka efter en sjukskrivning.

– Det kan vara svårt att få till anpassningar, eftersom arbetsuppgifterna är så nära kopplade till en annan persons liv. Ofta krävs full arbetsförmåga för att arbetet ska kunna genomföras, berättar hon.

Betydelsen av stöd från kollegor och chefer är viktig, särskilt eftersom många assistenter arbetar ensamma och på avstånd från den chef som har rehabiliteringsansvaret.

– Ett bra bemötande och stöd från chefen är viktigt. Samtidigt kan det vara svårt när chefen finns på distans, säger Helena.

TEXT och film: Lotta Segelberg