Funktionsnedsättning genom livet – från skolbänk till äldreomsorg

Arbetsmiljöfaktorer som behåller arbetskraft

För att öka kunskapen om vad som främjar respektive hindrar arbetsmarknadsdeltagande för personer med funktionsnedsättning leder Johan ett nytt Fortefinansierat forskningsprojekt. Genom registerstudier, intervjuer och en större enkätundersökning undersöker forskarna hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar möjligheterna att arbeta och stanna kvar på arbetsmarknaden. Projektet riktar särskilt fokus mot de arbetssätt som växte fram under pandemin och som fortfarande präglar många arbetsplatser, exempelvis möjligheten att arbeta hemifrån och nya sätt att dela information.

Preliminära analyser pekar på en tydlig faktor, enligt Johan:
– Flexibilitet är viktigt, likaså möjligheten att arbeta hemifrån. Om du har en rörelsefunktionsnedsättning kan det ta en ganska stor del av den dagliga energin att faktiskt ta sig till och från jobbet. Den energin kan i stället läggas på arbetet.

– Samtidigt pratar vi om en väldigt heterogen grupp, och svaren mellan individer beror till stor del på vilken funktionsnedsättning det rör sig om. Till exempel kan personer på autismspektrumet snarare betona vikten av en lugn arbetsmiljö och tydliga strukturer.

Det finns förstås inte en lösning som passar alla. I stället handlar det om att möta individen där den är. Ofta kan relativt små anpassningar göra stor skillnad, menar Johan.

– Det handlar om att våga möta personer med funktionsnedsättning. Det behöver heller inte vara en så stor sak att tillsammans med personen anpassa arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna.

Viktigt med en bra övergång från skola till arbetsliv

Men arbetsgivarna är inte ensamma om att påverka vägen in i arbetslivet. För unga med funktionsnedsättning kan övergången från skola till arbetsliv vara avgörande. Med det i åtanke utvecklade Arbetsförmedlingen tillsammans med kommuner runt om i landet projektet Samstart år 2019 för att kunna skapa tydligare samverkan och erbjuda stöd till de som behöver det. Det berättar Christian Skoog vid Arbetsförmedlingen, som ansvarade för Samstart.

– För att Arbetsförmedlingen ska kunna veta vilka elever som behöver det här stödet så måste en samverkan kunna ske med skolorna. Annars riskerar många unga att inte fångas upp förrän efter att de lämnat skolan, när vägen till stöd ofta blir både längre och mer osäker.

Samstart gjorde det möjligt att uppmärksamma elever i behov av stöd redan under gymnasietiden, vilket i sin tur skapade bättre förutsättningar för en mer sammanhållen och trygg övergång till vuxenlivet efter studenten.

– De här eleverna behöver inte fundera på att registrera sig på Arbetsförmedlingen, prata i telefon med någon som sitter någon annanstans i Sverige och vänta på att någon ska identifiera deras behov. De har redan en kontakt, säger Christian.

Kontinuerligt stöd är viktigt för samarbetet

En annan stor fördel är att deltagarna i regel får behålla samma arbetsförmedlare och stöd över tid.

Enligt Anna Chardon, skolsamordnare och biträdande utbildningschef för gymnasiet i Jönköpings kommun, krävdes ett omfattande arbete för att få samarbetet att fungera. Nya kontaktvägar behövde byggas, gemensamma arbetssätt utvecklas och olika verksamheter samordnas. I dag fungerar samarbetet väl, även om vissa utmaningar kvarstår.

– Det kan finnas ett stort motstånd hos en del som jobbar i elevhälsoteam eller på skolan. Det finns fortfarande en tendens att man vill undvika att peka ut elever som behöver stöd, trots att det kan underlätta övergången till arbetslivet, berättar hon.

Samverkansmodellen införlivad i ordinarie verksamhet

Samstart är nu avslutat och har införlivats i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet, efter att ha visat goda resultat. Under perioden 2019–2025 deltog över 6 000 ungdomar, och projektet byggde upp en samverkansmodell mellan Arbetsförmedlingen och skolor i 144 kommuner.

Av de unga som deltagit har omkring 4 000 gått vidare till arbete eller studier.

Nu pågår i stället Samstart+ som har ett annat fokus: att stötta ungdomar med funktionsnedsättning eller ohälsa som av olika skäl inte kunnat nås via gymnasieskolan. Samstart+ samverkar med olika kommunala verksamheter, folkhögskolor, Komvux med flera.

– Vi vet att skolan inte identifierar alla som behöver stöd. Genom Samstart+ vill vi bygga samverkan även med andra aktörer, så att unga som hoppat av skolan eller befinner sig i andra verksamheter också kan fångas upp tidigt, säger Christian.

Del 2: Ålderdom med intellektuell funktionsnedsättning

Den här är det första avsnittet ur en artikel i Forte Magasin. Läs det andra avsnittet som belyser ålderdomen med funktionsnedsättning och vägen in i äldreomsorgen.

Ålderdom med intellektuell funktionsnedsättning

TEXT: Thomas Wedérus