Mellan två liv - reproduktion och hälsa i ett nytt land

Publicerad: 8 juni 2026

Lästid: 4 minuter

För personer som nyligen kommit till Sverige kan livet förändra hur de tänker kring nästa graviditet. Med konkreta språkstöd blir parsamtal om preventivmedel på barnmorskemottagningen lättare och mer jämlika.

Illustratör: Hans von Corswant

Utrikesfödda kvinnor använder mer sällan effektiva preventivmedel, trots en önskan om att inte bli gravid. Kunskap, språk och kulturella normer påverkar kvinnornas möjligheter att fatta informerade beslut, och preventivmedelsrådgivningen behöver därför anpassas utifrån individuella behov.

För att möta detta startade forskare vid Karolinska Institutet IMPROVE-it, ett Fortefinansierat projekt med målet att förbättra och stärka jämlikheten i preventivmedelsrådgivningen. Projektet innehöll flera delar. I den första delen bidrog 101 arabisk-och somalisktalande kvinnor och män som beskrev sina erfarenheter av mötet med barnmorskan.

Deras synpunkter blev grunden för de förbättringsförslag som testades i nästa steg, där 14 barnmorskemottagningar deltog i seminarier, kompetenshöjande insatser och nya arbetssätt – samtidigt som kvinnorna löpande gav återkoppling.

– Vi använde ett samskapande tillvägagångssätt där kvinnorna fick ge input för att vården ska bli så bra som möjligt för dem, säger Elin Larsson, senior forskare vid Karolinska Institutet.

Vi ville samskapa, så att kvinnorna skulle få ge input för att vården skulle bli så bra som möjligt för dem.

Elin Larsson

Senior forskare vid Karolinska Institutet

Fokus på återhämtning mellan graviditeter

I studien framkom att livet i Sverige förändrat hur de kvinnor och män som deltog tänker kring nästa graviditet. Språkstudier, etablering på arbetsmarknaden och ett svagare socialt nätverk gjorde behovet av återhämtning mellan graviditeterna större.

Rådgivningen måste ta höjd för varierande kunskap om kroppen och preventivmedel – ibland förmedlad via tolk. Skillnader mellan råd från personer i hemlandet och svensk vårdpersonal skapade ibland förvirring och osäkerhet.

– Om man som barnmorska känner till det här kan man ju också bemöta det och förklara hur den svenska hälso-och sjukvården fungerar, säger Elin.

Många av kvinnorna uppskattade om barnmorskan under graviditeten frågade om det var okej att prata om preventivmedel.

– Man kanske just då ville fokusera på att barnet skulle komma ut friskt, men att det ändå var önskvärt att man nämnde preventivmedel, förklarar Elin.

Andra uttryckte att samtalet blev lättare när fokus låg på återhämtning mellan graviditeter.

– De uttryckte att istället för att prata om att förhindra graviditet, så var det bättre att prata om att öka tiden mellan graviditeter.

Mannen viktig i samtalet

Samtidigt som kvinnorna uttryckte att beslutet om preventivmedel är deras, tyckte de att partnerns förståelse och delaktighet är viktig. Många av männen efterfrågade dessutom mer kunskap.

Förtroendet för vården varierade dock. Flera beskrev att de fått ett gott stöd, medan andra – särskilt somalisktalande kvinnor – berättade om upplevelser av diskriminering i vården.

SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Mika Fogelberg är utredare på enheten för sexuell hälsa och hivprevention på Folkhälsomyndigheten. Hon förklarar varför utrikesfödda kvinnor bör prioriteras på nationell nivå.

– Personer med migrationserfarenhet har ofta sämre förutsättningar för en god och jämlik hälsa, säger hon.

Folkhälsomyndigheten betonar särskilt vikten av tillgång till kunskap och information om SRHR om man är ung och nyanländ i Sverige.

Vi har försökt anpassa informationen så att inga värderingar om kultur, religion eller sexuell läggning speglas i innehållet.

Dima Bitar

Doktorand på Linnéuniversitetet samt barnmorska

Språkstöd för dialogen

Språket kan vara ett hinder när man är nyanländ. Ett konkret stöd som har utvecklats för att stärka preventivmedelsrådgivningen är SADIMA, ett flerspråkigt dialogstöd på arabiska, svenska och engelska. Verktyget har tagits fram av barnmorskan och doktoranden Dima Bitar tillsammans med forskarkollegor vid Linnéuniversitetet, i nära samarbete med verksamma barnmorskor.

SADIMA är webbaserat och innehåller korta lättillgängliga filmer om preventivmedel och rättigheter på flera språk.

Inga värderingar i innehållet

Dima betonar att även normkritik har varit centralt.

– Vi har försökt anpassa informationen så att inga värderingar om kultur, religion eller sexuell läggning speglas i innehållet, säger hon.

Dima menar att en mer jämlik sexuell och reproduktiv hälsa kräver både nytänkande och flexibilitet:

– Man behöver tänka utanför boxen och anpassa vården efter kvinnornas förutsättningar – och då är kommunikation jätteviktigt.

Elin Larsson är inne på samma spår.

– Om man anpassar vården efter den man har framför sig får ju varje person den vård som den behöver snarare än att alla ska få samma sak.

För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa krävs det att alla människor:

respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv ochsitt personliga självbestämmande
fritt får definiera sin egen sexualitet, sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck
får avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv
har rätt att välja sina sexualpartner
har säkra och njutbara sexuella upplevelser
får välja om, när och med vem äktenskap ska ingås
får avgöra om, när och hur man vill ha barn och hur många barn man vill ha
under hela livet har tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjande och våld

Sverige verkar globalt för jämlik SRHR

SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och innebär fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion. Alla människor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp och ha tillgång hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser.

Den sexuella och reproduktiva hälsan har globalt förbättrats, men i låg- och lägre medelinkomstländer finns omfattande problem. Var elfte sekund dör en kvinna eller ett nyfött barn i samband med förlossning.

Många oönskade graviditeter och dödsfall skulle gå att undvika med bättre vård, sexualundervisning, kunskap om mödra‑och förlossningsvård och tillgång till medicinsk abort.

Genom bistånd från Sida får fler flickor och kvinnor möjlighet att bestämma över sin kropp, tillgången till preventivmedel förbättras och mödrahälsan stärks.

Sverige är en av de största internationella givarna.

Källa: Sida

TEXT: Johanna Aggestam