artikel
Må arbetsglädjen spira – Eskilstuna kommun rycker upp ohälsan med rötterna
I ett nytt samskapande projekt arbetar Mälardalens universitet och Eskilstuna kommun tillsammans för att minska ohälsan i kommunens kvinnodominerade yrken. I stället för att rikta insatser mot individen vill de förändra verksamheten i grunden.
Det är ett välkänt problem att kvinnodominerade verksamheter på kommunal nivå dras med sämre arbetsförhållanden, mer stress, ohälsa och sjukfrånvaro än andra verksamheter. Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, leder ett Fortefinansierat forskningsprojekt som ska undersöka och belysa dessa skillnader, och bidra med kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna göra arbetsmiljön mer hållbar.
– Det är viktigt att fokusera på just kvinnodominerade yrken eftersom problemet med ohälsa är så stort där. Det är en sektor där förutsättningarna för att människor ska kunna må bra på jobbet är sämre än i andra, man har en sämre balans mellan krav och resurser i grunden.
Det är viktigt att fokusera på just kvinnodominerade yrken eftersom problemet med ohälsa är så stort där.
Ulrica von Thiele Schwarz
Professor i psykologi vid Mälardalens universitet, foto David Helgersson
Ofta närmar man sig arbetsrelaterad ohälsa med ett individ- eller gruppfokus, trots att organisationens förutsättningar ofta är en orsak till ohälsan. Som forskare är det lätt att anta samma fokus och då missa orsaken till ohälsan, menar Ulrica. Till exempel kan arbetsgivaren erbjuda individen samtalsstöd, kurser i mindfulness eller föreläsningar om stress, eller föreslå åtgärder för gruppen.
– Då kommer man in och tänker att man ska göra dialoggrupper eller försöka göra det man kan lokalt i en arbetsgrupp. Det är också viktigt. Men det blir väldigt otillräckligt om grundproblemet är av en helt annan dignitet.
Många orsaker bakom ohälsan
Grundorsakerna till ohälsan inom barn- och äldreomsorg har konstaterats i tidigare forskning. De är inte heller någon nyhet. Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal, menar att det behövs en ordentlig organisatorisk förändring för att råda bot på ohälsan i kvinnodominerade yrken.
– Vi måste bort från underfinansiering, underbemanning och underprioritering av välfärden och personalen. Därför krävs en tillräcklig och långsiktig finansiering av välfärdens verksamheter. Det krävs ekonomiska investeringar för att uppnå tillräcklig personaltäthet, jämställda löner och yrkesutbildad personal. Det krävs trygga anställningar, hållbara arbetstider och konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Kunskapen och samsynen finns, nu gäller det att omsätta det i praktiken.
– Även om det på ytan verkar råda en tydlig konsensus bland fackförbund, politiker, arbetsgivare och myndigheter att arbetsmiljön i välfärden måste bli bättre för att minska ohälsan, så är det tydligt att det brister i handlingskraft, menar Malin Ragnegård.
Samskapande forskning med Eskilstuna kommun
Eskilstuna kommun har kavlat upp ärmarna och samskapar med forskarna. Organisatoriska förändringar är det som Ulricas forskningsprojekt syftar till att förstå och stötta. Men för att lyckas räcker det inte att bara studera en verksamhet utifrån. En avgörande aspekt av projektet är att forskarna samskapar med Eskilstuna kommun, och utgår från deras mål om att sänka sjukfrånvaron inom äldreomsorgen.
– Vi designade projektet i stora delar tillsammans. Det är ju svårt att göra forskning kring den här typen av organisatoriska åtgärder eftersom man som forskare inte kan bestämma att förändra fundamenten i verksamheten. Det behöver fattas beslut högt upp i organisationerna, i det här fallet politiska beslut.
Vi måste bort från underfinansiering, underbemanning och underprioritering av välfärden och personalen.
Malin Ragnegård
Förbundsordförande för Kommunal, foto Fredrik Sandin Carlsson
Traditionellt är det forskaren som definierar problemet, bestämmer metoder och utför analyser av studieobjektet – till exempel en arbetsplats.
Men i samskapande forskning utvecklar, genomför och utvärderar forskare och praktiker projektet tillsammans. I stället för att studera verksamheten utifrån bygger man kunskapen tillsammans med dem som arbetar i den – för att skapa förändring som håller.
– Ibland slarvar vi forskare med begreppet och kallar det för samskapande när man menar att man fått tillgång och möjlighet att göra studien. Men just i det här fallet finns det ett ömsesidigt beroende mellan oss och kommunen. Ansvaret för förändringen ligger självklart hos kommunen. Ansvaret för att stödja processen och följa upp den ligger på oss. Och sen däremellan behöver vi hela tiden varandra, säger Ulrica.
Förändringar genomförs nu inom organisationen
De nya strategierna omsätts i praktiken. Projektet undersöker vilka organisatoriska villkor som måste förändras innan sjukfrånvaron ens kan börja röra sig nedåt – allt från bemanning och personalomsättning till hur många medarbetare varje chef ansvarar för. Medarbetare, chefer, ledning och politiker har haft möten och tillsammans tagit fram en gemensam programlogik som beskriver stegen på vägen fram till en bättre arbetsmiljö, och i förlängningen sänkt sjukfrånvaro.
Nu går projektet in i en fas där forskarna analyserar vad som utmärker de enheter i kommunen som rör sig åt rätt håll. Mycket återstår att göra, men utifrån programteorin och förstudier väntas ett par faktorer att träda fram, menar Ulrica.
– Psykologisk trygghet i arbetsgruppen är en faktor som gör skillnad, att de anställda till exempel kan ta upp sådant som inte fungerar bra och att man får göra fel. Men även att minska antalet arbetsuppgifter som upplevs som onödiga eller orimliga utifrån medarbetarnas perspektiv.
Thomas Wedérus
