Från ung till äldre kvinna - hälsans villkor genom livet

– De diagnoser som enbart eller främst drabbar kvinnor, som bröstcancer, endometrios och premenstruella symptom är viktiga, men utgör bara en mindre del av den samlade sjukdomsbördan. Psykiatriska tillstånd och smärta är centrala utmaningar för kvinnors hälsa i alla livsfaser, säger Ylva.

Kvinnor är även betydligt mer sjukskrivna än män.

– Stressrelaterad ohälsa är en orsak, säger hon.

Skillnaderna syns tidigt. Flickors psykiska ohälsa har ökat kraftigt och följer med in i vuxenlivet. Stressrelaterade diagnoser är den enskilt största orsaken till kvinnors sjukfrånvaro och slår i synnerhet mot de yrken där kvinnor är i majoritet. Här möts två mönster: dels en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor oftare arbetar i kontaktyrken med höga krav och låg kontroll, dels normer kring ansvar i hemmet.

Rapporten lyfter också fram variationer inom grupper av kvinnor som viktiga faktorer för hälsan, och som kan ge en mer nyanserad bild av kvinnors hälsa. Det kan gälla socioekonomiska villkor, etnisk bakgrund, sexuell läggning och könsidentitet.

Kvinnors ekonomi spelar stor roll för hälsan

Kvinnors ekonomi spelar stor roll för hälsan, framför allt hur ekonomin utvecklar sig tidigt i livet jämfört med män. Peter Skoglund Thoursie, professor i nationalekonomi, använder begreppet lönebefordran för att fånga in både oförklarliga stora löneökningar och löneökningar som förklaras av en högre befattning eller att man byter tjänst. En lönebefordran definieras som att en medarbetare under ett år får en löneökning som är 10 procentenheter högre än den genomsnittliga löneökningen för kollegor på samma företag. Han menar att kvinnors och mäns olika hälsoutfall inte går att förstå utan att se på livsloppet ekonomiskt.

– Män får oftare en stor lönebefordran tidigt i livet på sin arbetsplats, och detta sammanfaller med familje­bildning och att man får sitt första barn, säger han.

Kvinnor går generellt ner i arbetstid, får färre karriärmöjligheter eller väljer att inte satsa på karriären i samma utsträckning som män. Arbetstiden förklarar en stor del, men inte allt.

– Även om båda jobbar lika mycket har kvinnor lägre lönebefordringar. Normer, preferenser och möjligheten att kombinera arbete och fa­milj samspelar i en komplex väv som påverkar inkomster, pensionsrätt – och i förläng­ningen troligtvis hälsa.

Medicinska framsteg påverkar män och kvinnor olika

Medicinska framsteg slår olika. Under de senaste decennierna har hjärt-kärlsjukvården utvecklats snabbt, ett område där män drabbas hår­dare än kvinnor. Men motsvarande framsteg har inte gjorts för de tillstånd som dominerar kvinnors sjuk­domsbörda: psykisk ohälsa, smärta och autoimmuna sjukdomar. Resultatet är en paradox: mäns livslängd ökar, men kvinnors friska levnadsår följer inte med i samma takt. Kvinnor lever fortfarande längre än män – men med fler år av funktionsnedsättning.

Som ST-läkare inom anestesi och intensivvård samt vice ordförande i Kvinnliga läkares förening befinner sig Sofia Kühner mitt i skärningspunkten mellan klinik, forskning och politik. Föreningen, som funnits i över hundra år, tog initiativ till rapporten "Kön, genus och (o)hälsa (2025)" för att få en uppdaterad bild av hur kön påverkar hälsa och vård.

– Män är ofta överrepresenterade i sjukdomar med hög dödlighet, medan kvinnor är överrepresenterade i kroniska tillstånd med hög morbiditet, till exempel autoimmuna sjukdomar, smärttillstånd och psykisk ohälsa, säger hon.

Sofia återkommer flera gånger till genusbias i vården – hur föreställningar om kön påverkar vilka frågor som ställs, vilka utredningar som görs och vilka behandlingar som erbjuds.

– Det finns tendenser att män får mer avancerad vård och dyrare behandlingar, medan kvinnor i högre utsträckning får en psykologisk förklaring på somatiska besvär utan vidare utredning och behandling. Det får naturligtvis konsekvenser för såväl hälsan, arbetsför­mågan och möjligheten att aktivt delta i samhället, säger hon.

Sofia vill emellertid nyansera bilden av så kallade ”kvinnosjukdomar” som eftersatta eller ovetenskapliga. På flera områden – som preventivmedel och abort – finns redan bra och etablerad forskning.

– Problemet är ibland bristande implementering och att den medicinska kunskap vi har inte alltid blir tillgänglig för alla i vårt avlånga land. Samtidigt finns områden som är tydligt underbeforskade, särskilt autoimmuna sjukdomar, där majoriteten av de drabbade är kvinnor. Dessa sjukdomar är sällan dödliga, men orsakar långvarig funktionsnedsättning och utgör en stor del av den förlorade livskvaliteten i kvinnors senare år, slår hon fast.

Forskningshub vill utjämna skillnader i mödravården

Det nystartade Fortefinansierade centrumet MAMA Forskningshub vid Linköpings universitet leds av professor och överläkare Marie Blomberg. Hon delar Sofias uppfattning om bristande implementering och ojämlik vård. Hon beskriver mödra- och postpartum­vården som ett av de tydligaste exemplen på hur gapet mellan medicinsk kunskap och faktisk vård påverkar kvinnors hälsa.

– Det spelar i dag roll var i landet man föder barn. Det är helt oacceptabelt, säger hon.

Enligt Marie kan komplikationer under graviditet och förlossning som vården inte fångar upp få konse­kvenser senare i livet. Hon betonar att postpartumvården länge har varit ett eftersatt område utan sammanhållen struktur, trots dess avgörande betydelse för kvinnors långsiktiga hälsa.

– Har man haft havandeskapsförgiftning eller graviditetsdiabetes ska man inte bara slussas ut i tomma intet. Sambanden med senare hjärt-kärlsjukdom är tydliga. Ändå följs dessa kvinnor inte upp.

Marie beskriver mödra- och förlossningsvården som öar, där de olika instanserna saknar samordning och där digitala system inte stödjer kvinnors faktiska vårdresa. MAMA Forskningshub vill därför skapa en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vård­kedja genom graviditet, förlossning och postpartum, där resurser används där de gör mest nytta och där varje kvinna får en individuell plan, och inte en standardiserad mall.

– Vi behöver ett paradigmskifte. Kvinnor i dag förväntar sig delaktighet – och de har rätt. Nu måste vården komma i kapp, säger hon.

Intersektionellt helhetsgrepp på kvinnors hälsa

Sofia Kühner på Sveriges kvinnliga läkares förening konstaterar att ekonomiska och organisatoriska faktorer i sjukvården förstärker skillnader. Ersättningsmodeller kan göra kvinnodominerade områden mindre prioriterade, geografiska avstånd påverkar tillgänglighet och politiska satsningar är ofta kort­siktiga. Allt detta skapar ojämlika villkor för både vårdpersonal och patienter.

För Sofia är slutsatsen självklar: en jämställd hälsa kan aldrig uppnås enbart genom insatser i sjukvården. Förändring kräver tre saker: att politiska beslut granskas utifrån jämställd­het och folkhälsa, att forskning inkluderar kvinnor på ett systematiskt sätt, och att vårdens strukturer anpassas efter kvinnors livsvillkor.

– Hälsoaspekten behöver finnas i all politik – arbetsmarknad, socialförsäkringar, utbildning, regional utveckling. Annars fortsätter vi reproducera samma mönster, säger hon.

Hon lyfter vikten av att se samhället utifrån ett intersektionellt perspektiv – hur kön, etnicitet, ålder, klass och funktionalitet samverkar och påverkar individens villkor.

– Det räcker inte att fråga ”kvinnor eller män?” Vi måste också våga fråga: vilka kvinnor, vilka män – och vilka livsvillkor? Det är först då vi på allvar kan börja prata om jämställd hälsa.