artikel
Digital tvilling förbättrar stödet i hemtjänsten
Omkring 150 000 personer i Sverige har hemtjänst, och för många är stödet avgörande för att kunna bo kvar hemma. Men hemtjänstens bild av vardagen bygger ofta på korta besök, medan det mesta av livet utspelar sig däremellan. Nu undersöker forskare om en digital tvilling av hemtjänsttagaren kan ge en mer rättvisande bild av livet hemma, och därmed göra stödet mer träffsäkert.
Digitala tvillingar används redan inom industrin, där digitala kopior av exempelvis flygmotorer eller fabriker gör det möjligt att följa drift, upptäcka problem och testa olika scenarier innan något händer i verkligheten. I hemtjänsten innebär tekniken i stället en virtuell representation av en person, hemmiljön och de insatser som ges.
– Genom att samla in och sammanställa information över tid kan modellen visa mönster i vardagen och uppmärksamma förändringar, förklarar Sandra Saade, doktorand på Institutionen för hälsa och välfärd vid Högskolan Dalarna och en av deltagarna i projektet, som finansieras av Forte.
Skapar bättre träffsäkerhet
Insatser inom hemtjänsten planeras ofta i fasta scheman, vilket inte alltid speglar hur vardagen faktiskt ser ut. Samtidigt möter en genomsnittlig brukare över 15 olika hemtjänstanställda under två veckor, vilket kan göra det svårt att skapa kontinuitet och förstå individens verkliga behov.
– Med en digital tvilling som uppdateras kontinuerligt kan man få en bättre bild av personens faktiska rutiner och behov, säger Sandra.
Tekniken kan till exempel visa om någon rör sig mindre än vanligt, sover sämre eller förändrar sina vardagsvanor. Det kan ge tidiga signaler om att något håller på att förändras och göra det möjligt att sätta in stöd i tid.
– Om man till exempel ser att en person har varit vaken mycket under natten kan hemtjänstbesöket senareläggas så att sömnen inte störs. Det kan göra stor skillnad i vardagen.
Utvecklad tillsammans med brukare och personal
Projektet bygger på samskapande. I stället för att utgå från en färdig teknisk lösning har forskarna velat förstå hur tekniken faktiskt skulle kunna användas i hemtjänsten.
Äldre personer med hemtjänst och personal från två kommuner har därför deltagit i intervjuer och fokusgrupper. De äldre kunde själva välja den form som passade dem bäst.
Samtalen visade att många hade svårt att föreställa sig hur en digital tvilling skulle fungera i praktiken. Begreppet upplevdes som abstrakt och kunskapen om tekniken var ofta begränsad. Samtidigt väckte den frågor om övervakning, integritet och vem som i så fall skulle ha tillgång till den data som samlas in.
Men diskussionerna visade också att det fanns ett intresse för vad tekniken skulle kunna bidra med.
– Flera såg att det skulle kunna vara värdefullt att synliggöra mönster i vardagen. Det skulle till exempel kunna hjälpa personer att förändra vanor till det bättre eller göra det möjligt att snabbt upptäcka när något akut händer i hemmet, säger Sandra.
De erfarenheterna har sedan legat till grund för beslut om vilken typ av data de digitala tvillingmodellerna ska bygga på.
Om man till exempel ser att en person har varit vaken mycket under natten kan hemtjänstbesöket senareläggas så att sömnen inte störs. Det kan göra stor skillnad i vardagen.
Sandra Saade
doktorand på Institutionen för hälsa och välfärd vid Högskolan Dalarna
Stöd för organisationen
Tekniken kan också bidra till bättre arbetsvillkor för personalen.
– Personalen kan bli mer förberedda inför varje besök och få en bättre bild av personens situation. Det kan göra besöken både mer effektiva och mindre stressiga, säger Sandra.
Digitala tvillingar kan dessutom användas i planering och simuleringar, till exempel för att testa nya arbetssätt eller organisera insatser på ett bättre sätt.
Samtidigt väcker tekniken viktiga frågor.
– För många är digitala tvillingar fortfarande ett nytt och ganska abstrakt begrepp. Både personal och personer som bor hemma har frågor om hur tekniken fungerar och vilken nytta den kan göra.
För att tekniken ska kunna användas krävs också en robust digital infrastruktur som skyddar data och värnar individens integritet.
Kan bli en del av framtidens nära vård
Forskarna ser digitala tvillingar som en möjlig pusselbit i omställningen till en mer personcentrerad hemtjänst. Tanken är inte att ersätta mänskliga möten, utan att stärka dem.
Genom att förändringar kan upptäckas tidigare kan stödet anpassas bättre – och den enskilde kan få större inflytande över sin vardag.
– Den avgörande frågan är inte bara om tekniken fungerar, utan hur den kan införas på ett sätt som stärker både individens självständighet och personalens arbetsmiljö, säger Sandra.
Den digitala tvillingen utvecklas nu vidare och planeras att testas som stöd i hemtjänsten under hösten 2026.
Data bakom den digitala tvillingen
Den digitala tvillingen bygger på olika typer av sensordata som tillsammans kan ge en bild av vardagen i hemmet. Exempel på information som samlas in är:
- vilket rum i hemmet personen befinner sig i
- öppning av entrédörr, badrumsdörr och kylskåpsdörr
- närvaro i sängen och sömnstatus
- puls och antal steg
- temperatur, luftfuktighet och lufttryck i bostaden
- GPS-position från hemtjänstfordon
Tillsammans kan uppgifterna visa mönster i vardagen och uppmärksamma förändringar över tid.
Mer om forskningen
Läs mer om forskningen på Högskolan Dalarnas webbplats Länk till annan webbplats.
Projektledare: Johan Borg, filosofie doktor i medicinsk vetenskap och docent vid Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna.
Michelle Bornestad
