Från AI till jobbonärer – forskare utforskar framtidens arbetsliv

Den pågående forskningen inom arbetsliv handlar om AI, behov inom skolan, synen på professionalism mellan medarbetare och ledning, digital arbetsmiljö, osäkra arbetsvillkor, bussförares arbetsmiljö och pensionärer som jobbar - jobbonärer. Läs mer om de nio olika studierna!

Bussförares arbetsvillkor i kollektivtrafiken

Vid Statens väg- och transportforskningsinstitut undersöker Jonas Ihlström bussförares arbetsvillkor och egenmakt och hur villkoren har förändrats de senaste 30 åren. Syftet är bland annat att diskutera möjligheter att stärka arbetsvillkoren.

Behovsbaserad skolfinansiering och lärarvillkor

Vid Lunds universitet leder Petra Thiemann och Annika Elwert ett projekt som analyserar hur behovsbaserad skolfinansiering påverkar lärares arbetsvillkor, anställning och benägenhet att stanna kvar i yrket. Fokus ligger på skolor med hög andel elever från socioekonomiskt utsatta miljöer och med invandrarbakgrund.

EFAAI – AI-stödd administration i sjukvården

Vid Högskolan i Halmstad driver Lena Petersson och Luis Irgang dos Santos projektet EFAAI, som undersöker hur AI-stödd administration påverkar vårdpersonalens arbetsvillkor. Fokus ligger på gränsarbete och hur tekniken kan integreras i vardagliga rutiner. En av frågorna är om AI-stödd administration ger effektiva och flexibla arbetsförhållanden för vårdpersonal.

I stormens öga – arbetsvillkor inom Statens Institutionsstyrelse (SiS)

Vid Göteborgs universitet undersöker Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur styrningen inom SiS påverkar behandlingspersonalens arbetsvillkor. Projektet fokuserar på spänningar mellan medarbetares och chefers uppfattningar om professionalism, och vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att utföra arbetet på ett hållbart sätt.

AI i vården – etisk implementering av språkmodeller

Carolina Garcia Sanchez och Anna Kharko vid Uppsala universitet undersöker i ett tvärvetenskapligt projekt shur stora språkmodeller (LLM) kan användas för att minska dokumentationsbördan i vården och hjälpa patienter att förstå sin journalinformation. Projektet fokuserar på både vårdpersonalens och patienternas perspektiv.

Jobbonärer – arbete efter pension

Vid Karlstads universitet studerar Robin Jonsson fenomenet jobbonärer inom seniorbemanningsbranschen - pensionärer som jobbar. Projektet kartlägger historisk utveckling, drivkrafter och diskurser kring arbete efter pension, och hur dessa påverkar synen på äldre i arbetslivet.

Osäkra arbetsliv och långsiktig hälsa

Vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet leder Johan Westerman och Edvin Syk ett projekt som analyserar hur osäkra arbetsförhållanden – såsom instabila kontrakt och arbetslöshet – påverkar karriär och hälsa från 1960-talet till idag.

ConnectMe – digital psykisk vård och arbetsmiljö

Vid Uppsala universitet studerar Maria Hägglund, Shweta Premanandan hur digitala vårdtjänster, särskilt videomöten, påverkar arbetsmiljön för vårdpersonal inom psykisk hälsa. Projektet syftar till att ta fram rekommendationer för hur digital vård kan utformas och implementeras på ett hållbart sätt.

Sårbarhet vid negativa livshändelser bland atypiskt sysselsatta

Vid Karolinska Institutet undersöker Theo Bodin och Wooseong Kim hur individer med atypiska anställningar påverkas av negativa livshändelser, och hur trygghetssystemen fungerar för dessa grupper. Projektet fokuserar på utvecklingen över tid kopplat till arbetsmarknad och hälsa.