Personlig säkerhetsplan kan hjälpa patienter med suicidtankar

Publicerad: 10 september 2025

Lästid: 2 minuter

Att förebygga suicid är inte bara vårdens ansvar – hela samhället måste hjälpas åt att rädda liv. Därför är det viktigt att samverkan mellan vårdgivare, myndigheter och patienter fungerar. Ett Fortefinansierat forskningsprojekt som innebär att patienter i vuxenpsykiatrin själva är med och utvecklar en metod har visat sig kunna bryta den suicidala utvecklingen.

Safety Planning Intervention (SPI)

Sara Lindström är psykoterapeut och forskare vid Lunds universitet samt projektledare för en forskningsstudie som utgår från Safety Planning Intervention (SPI), en metod för suicidprevention. Metoden testas nu inom vuxenpsykiatrin i Region Skåne. Den går ut på att man tillsammans med patienten skapar en individuell säkerhetsplan. Med planen får personen tillgång till goda strategier, vägar till stöd och hjälp samt minskad tillgång till dödliga medel.

– När man är i en suicidal kris kan man drabbas av tunnelseende och har inte självklart tillgång till sitt vanliga nyanserade tänkande, men genom att alltid bära planen med sig har man omedelbar tillgång till vägar till att bryta en suicidal utveckling, berättar Sara.

Varför är det så viktigt att involvera patienterna själva i utveckling av metoder?

– SPI är en person-centrerad intervention och genom att den skapas i samarbete med den det gäller, ökar chansen att säkerhetsplanen passar just den personen vilket ökar motivationen att använda den. Dessutom skapas en samarbetsallians med vårdpersonalen vilket i sig är suicidpreventivt.

Forskningen bedrivs som ett samskapande projekt med många inblandade parter, däribland Region Skånes verksamhetschefer och socionomer, vårdgivare, Folkhälsomyndigheten, patientorganisationer med flera. Resultatet av studien beräknas vara klart 2029.

När man är i en suicidal kris kan man drabbas av tunnelseende och har inte självklart tillgång till sitt vanliga nyanserade tänkande, med planen har man omedelbar tillgång till vägar till att bryta en suicidal utveckling.

Sara Lindström

Psykoterapeut och kurator i Region Skåne och postdoktor vid Lunds universitet

Samskapande och verksamhetsnära forskning gör mest nytta

Sara uppskattar de tydligt formulerade kraven på samskapande, verksamhetsnära och nyttiggörande som Forte ställer i en del av sina utlysningar.

– Forte har gett oss stöd att förstå hur vi ska dra forskningsresultaten vidare mot samskapande och det preventiva arbetat med många inblandade aktörer. Det har gjort oss bättre på att få forskning, institutioner och verksamheter att jobba tillsammans personcentrerat för att undvika suicid. Många intressenter drar nu åt samma håll och det kommer leda till nya sätt att arbeta, där alla samarbetar och bidrar med olika slags kompetens till en större helhet, säger hon.

Regeringens nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Forte är en av de myndigheter som samarbetar med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i den nationella strategin för psykisk hälsa. Fortes utlysningar inom området psykisk hälsa bygger på de prioriterade områdena i den nationella strategin.

Läs mer om Fortes program för psykisk hälsa

Så fungerar säkerhetsplanen inom SPI

I säkerhetsplanen identifieras tidiga tecken på att en kris är på väg. Det kan till exempel vara minskad aptit, sömnsvårigheter eller att personen drar sig undan. Därefter sätts fokus på konkreta saker som patienten själv kan göra. Det kan till exempel vara att ta en promenad, lyssna på musik eller göra något annat som hjälper att distrahera och avvärja krisen.
Planen innehåller också en översikt över vilka personer i patientens nätverk som kan vara ett stöd samt viktiga nummer till vården och till hjälplinjer.
En viktig del i planen är också att göra hemmiljön så säker som möjligt, till exempel genom att ta bort farliga mediciner eller andra potentiellt skadliga föremål.
Säkerhetsplanen ska alltid vara lättillgänglig och kan till exempel förvaras i mobilfodralet, plånboken eller handväskan.