Nyhet
Skräddarsydda arbetsvillkor och framtidstro är nycklar efter sjukskrivning
En ny kunskapsöversikt om återgång i arbete efter sjukskrivning visar att både behandlingar och förändringar av arbetsvillkoren är helt nödvändiga – men att individens tro på framtiden spelar större roll än vad som avspeglas i tidigare forskning.
Förändring av arbetsvillkor, medicin, stresshantering, arbetsterapi – det finns en mängd åtgärder för att inte bli sjuk igen efter att ha varit sjukskriven. Professor emeritus Gunnar Aronsson och professor emeritus Ulf Lundberg har gjort en översikt av översikter av internationella studier om återgång i arbete vid sjukskrivning i mental och muskuloskeletal ohälsa, som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. De ville kartlägga vad som fungerar för vem under vilka omständigheter.
Fokus på individen en väg framåt
En slutsats är att det handlar om att hitta den rätta kombinationen för individen av olika behandlingar, till exempel medicinering, psykoterapi, stresshantering, sjukgymnastik, arbetsterapi. En annan slutsats – som än en gång får stöd – är att det inte räcker att behandla, det behövs även förändringar av arbetsvillkoren, och förändringarna behöver utgå från individen.
– Översikten visar tydligt att arbetsplatsen är mycket viktig för både arbetsvillkor och sociala relationer. Men att skräddarsy kan ibland vara svårt för arbetsplatsen, med tanke på att många företag saknar ett allsidigt utbud av lämpliga arbeten, säger Gunnar Aronsson.
En väg framåt är ett större fokus på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivning, att exempelvis vidta åtgärder i arbetsmiljön så att en sjukskrivning kan förhindras.
– Den individuella arbetsanpassningen är grunden. Det verkar som att man kan komma ganska långt genom att individens arbetssituation har den rätta sammansättningen av väl kända arbetsmiljökomponenter, säger Gunnar Aronsson.
Få analyser av orsaker till kvinnors överrepresentation
Trots att kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än män var det få som analyserade och diskuterade könsskillnader.
– Det förvånade oss, säger Ulf Lundberg. En viktig slutsats är att forskning om genus och återgång i arbete måste ta hänsyn till komplexiteten i människors hela livssituation. Det avgör vilket manöverutrymme som finns när det krisar, säger Gunnar Aronsson.
Det förvånade oss att så få analyserade könsskillnader.
Gunnar Aronsson
Professor emeritus i psykologi
Gunnar Aronsson och Ulf Lundberg har också utvärderat Fortes forskningsprogram inom rehabilitering och samordning, kallat Rehsam 2, som skedde 2016-2024. Dock genomfördes flera av programmets studier under covid-pandemin vilket bland annat gjorde det svårt att rekrytera deltagare. Även om forskarna inte vill dra för stora slutsatser av uteblivna resultat kan de skönja en liknande tendens som i kunskapsöversikten.
– Det ser ut som att projektens upplägg hade behövt fördjupas genom mer av arbetsplatsförändringar. Vi fann att de sjukskrivna verkade må bättre men om sjukskrivningarna inte sjönk så finns det sannolikt mer att göra, både vad gäller skräddarsydd anpassning av arbetsvillkor och skräddarsydd behandling, säger Ulf Lundberg.
Den första Rehsam-satsningen startade 2009 och nu 2025 är den andra Rehsam-satsningen utvärderad. Forskarna ser att kunskapen är relativt god kring vilka arbetsvillkor som är viktiga både för det förebyggande arbetet och för återgång efter en sjukskrivning. Det forskarna nu vill se framåt av forskningssatsningar inom rehabilitering och samordning är att individen blir mer av aktör och mindre av att vara en medresenär på färden mot att bli frisk.
– Det är lätt att bli en passiv medresenär när man känner sig nedslagen och omgiven av välmenande experter. Men att kunna påverka och känna hopp om att komma tillbaka till jobbet och få tillbaka sin arbetsförmåga verkar ha kraftfulla effekter, som vi behöver lära oss mer om, säger Gunnar Aronsson.
Länkar till rapporterna för Rehsam 2, 2025:
Länk till Rehsam 2017:
Rehabilitering och samordning – slutrapport - Forte
Länk till annan webbplats.
Lena Lindkvist
