Hemsjukvårdens osynliga sjuksköterskor

I och med hemsjukvårdsreformen 2014 tog kommunerna över hemsjukvården från regionerna på många håll i landet. Målen med reformen var en ökad patientsäkerhet och en bättre vård. Men hur har bytet av arbetsgivare påverkat arbetsmiljön för de tiotusentals sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som jobbar inom hemsjukvården? Det ville forskarna Ingrid Hellström och Elzana Odzakovic ta reda på i sin studie ”Kommunal hemsjukvård: arbetsmiljö bortom sjukhuset” som de driver med medel från Forte.

Under 2018 följde de sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården längs deras väg från patient till patient. Resultatet blev fältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer – ett omfattande material som de har analyserat ur olika perspektiv.

– Vad vi såg var en tuff vardag fylld av tillfälliga lösningar, där jakt efter parkeringsplats, provrör och patientinformation inte bara äventyrar patientsäkerheten utan också visar på sjuksköterskornas utsatthet och avsaknad av stöd. Det gav oss många tankar kring hur sjuksköterskornas arbetsmiljö skulle kunna bli bättre, säger Ingrid Hellström.

Bildreportaget om Ingrid och Elzanas forskning i Forte Magasin – Hemsjukvårdens osynliga sjuksköterskor – fick en enorm respons (se några reaktioner som kommit in via Fortes sociala medier i spalten här på sidan). Därför följer vi nu upp reportaget med ett webbinarium.

Svar på tittarfrågor från webbinariet

Här kan du läsa svar från Ingrid och Elzana, på frågor vi inte hann med under webbinariet:

• Tack för en intressant presentation. Är studien publicerad? Finns det någon länk till den i sådant fall (utöver reportaget i Forte Magasin)?
  Tack, vi har skickat in två vetenskapliga artiklar till tidskrifter men i dagsläget finns ingen publicerad artikel.
• Arbetar man mer med egenvård inom hemsjukvården eller är det något man skulle kunna arbeta mer med? Jag tänker att egenvård bredvid/tillsammans med välfärdstekniken skulle kunna vara en del av framtidens lösningar.
  Tack för din synpunkt. I vår studie var inte egenvård framträdande bland de uppgifter sjuksköterskorna utförde.
• Vad kan göras för att lösa bemanningsproblematiken i den kommunala hemsjukvården gällande sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor?
  Det är en svår fråga. Men en lösning kan vara att beskriva sjuksköterskornas komplexa yrkesutövning och på så vis höja statusen för yrket. Det är naturligtvis också viktigt att arbeta med arbetsmiljön. Det är angeläget att de som arbetar inom området, stannar kvar i yrket då det förmodligen blir allt svårare att nyrekrytera de kommande åren.
• Var det någon som lyfte ett eventuellt behov av avancerade specialistsjuksköterskor, alltså en nivå till av sjuksköterskor
  Tack för din fråga. Det var ingen av sjuksköterskorna eller specialistsjuksköterskorna som nämnde det i vår studie, men det är en viktig del att undersöka vidare i kommande studier.
• Ni nämnde att man också måste jobba med det här på utbildningsnivå – lyfta vård i hemmet mer och sjuksköterskorna där. Kan ni utveckla vad ni menade med det?
  Tack för din fråga. Allt fler kommer att vårdas i hemmiljö, men – av tradition – förläggs en stor del av den verksamhetsförlagda utbildningen på sjukhus. Att arbeta i ett hem kräver andra kompetenser och en stor grad av flexibilitet. Till exempel behöver sjuksköterskor samverka med anhöriga och omsorgspersonal (med låg eller ingen utbildning) i större utsträckning, i olika typer av miljöer osv. På en vårdavdelning kan en sjuksköterska förvänta sig att det finns olika typer av professioner att vända sig till vid behov, till exempel för att ställa frågor. Hen kan också räkna med att det finns material och medicinteknisk utrustning på ett sjukhus. Det kan en sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård inte förvänta sig, utan det krävs större självständighet.
• Ni beskriver utmaningar med personal som har begränsad kunskap eller språk – har ni förslag på hur vi kan arbeta med frågan?
  Tack för din fråga. Tyvärr har vi inte arbetat med den frågan i vårt projekt, utöver att vi beskrivit att det är en utmaning.
• Ni nämnde att sjuksköterskorna i hemsjukvården går in i ungefär åtta olika digitala system – vad är det för system (vad behöver de göra i varje system)?
  Tack för din fråga. De kanske främst elektroniska system som styr sjuksköterskans vardag är 1) insatsschema (TES); 2) kommunens journalsystem; 3) TeleQ (meddelande från patienter, hemtjänst eller anhöriga); 4) Fax (t.ex. läkemedelslistor faxas); 5) System för att dela patientinformation med regionen; 6) Regionens journalsystem (kan endast se journalanteckningar, inte läkemedelslistor); 7) System kopplat till Apo-dos (läkemedelssystem); 8) System för att skicka meddelanden till andra vårdgivare, t.ex. vårdcentraler; samt 9) en applikation i telefonen om vilka patienter som ska besökas under dagen. Appen låser även upp dörrar och registrerar tiden vid respektive hembesök. Utöver dessa system finns postfack och mejl som ska kontrolleras regelbundet. Sjuksköterskorna har även en telefon och är hela tiden nåbara.
• Hur går ni vidare nu med forskningen?
  I det här projektet skuggades sjuksköterskor under dagen och vi har beskrivit deras yrkesutövning. Vi planerar att gå vidare med att arbeta tillsammans med sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor för att studera deras profession.