Arbetslivet som gör oss sjuka – varför lyckas vi inte förändra det?

Diskussionens olika ämnen – minutangivelser

Här hittar du minutangivelser för olika ämnen som panelen diskuterade under seminariet.

Minut 05–08: Decenniers kunskap om varför arbetslivet gör människor sjuka

Theo Bodin, forskare på Karolinska Institutet samt föreståndare för Stockholms centrum för återgång i arbete, pekar på att vi har decenniers kunskap om varför arbetslivet gör oss sjuka.

• Höga krav i kombination med begränsade möjligheter att påverka arbetssituationen ökar risken för psykisk ohälsa.
• Gäller särskilt yrken med starka emotionella krav, exempelvis inom vård, omsorg och socialt arbete.
• Otrygga anställningar.
• En obalans mellan arbetsinsats och belöning.

Trots denna kunskap utvecklas arbetslivet i många fall i motsatt riktning, med ökad intensitet och högre krav.

Minut 07–10: ”Annanism” – aktörer skyller på någon annan så ansvaret faller mellan stolarna

Theo Bodin menar att vi egentligen inte har ett sjukskrivningsproblem utan ett arbetslivsproblem. Samhället reagerar när människor redan blivit sjuka, i stället för att förebygga att de hamnar där.

Dessutom präglas sjukskrivningssystemet av otydligt ansvar. Arbetsgivare, sjukvården, Försäkringskassan och individen själv har alla roller i processen, men ansvaret faller mellan stolarna när ingen aktör tar ett helhetsgrepp på systemet. Flera utredningar har pekat på samma problem: aktörerna hänvisar ofta till varandra i stället för att agera gemensamt.

Minut 09–11: Ett flyktigt arbetsliv som systemen inte är byggda för

Dagens socialförsäkringssystem och många delar av den svenska modellen är byggda för den traditionella tillsvidareanställningen med en arbetsgivare, kollektivavtal och stabil inkomst. Samtidigt växer en grupp fram som har tillfälliga anställningar, varierande inkomster eller arbetar utanför kollektivavtalens skyddsnät. För dessa grupper fungerar systemen ofta sämre, vilket kan skapa ytterligare osäkerhet och stress.

Minut 14–18: Kvinnor drabbas hårdast

Åtta av tio långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa är kvinnor. Ulrika Sundqvist från SKR beskriver hur stressrelaterade diagnoser ökat kraftigt sedan början av 2010-talet, särskilt inom kommuner och regioner där majoriteten av de anställda är kvinnor. Lisa Bondesson från Kommunal lyfter fram faktorer som bidrar till pressen många upplever i välfärdsyrken:

• Bemanningsproblem
• Minutstyrning
• Delade turer
• En hög andel visstidsanställningar

Minut 22–24: Arbetslivet kan inte separeras från resten av livet

Arbetslivet behöver dock analyseras utifrån hela livet, utifrån villkoren på fritiden för att inte slitas ut även där. Emma Henriksson framhåller att människors möjlighet att arbeta påverkas starkt av hur samhället fungerar i övrigt. Kvinnor gör mycket av det obetalda arbetet hemma, men om äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg och stöd till anhöriga fungerar är risken mindre att kvinnan slits ut även på fritiden.

Emma Henriksson påminner om att reformer som föräldraförsäkring och barnomsorg gjort det möjligt för kvinnor att kunna och orka arbeta.

Minut 18–22: Finns det en motsättning mellan välmående och produktivitet?

John Karsberg, verksamhetschef på Handelshögskolan vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness, argumenterade för att välmående och produktivitet inte är motsatser. Tvärtom visar forskning att människor som mår bättre också presterar bättre. Han menade att arbetsplatser ofta fokuserar för mycket på att minska ohälsa och för lite på att skapa välmående.

Faktorer som har betydelse både för hälsa och för organisationens resultat är:

• Inflytande över den egna arbetssituationen
• Meningsfullhet
• Goda relationer på arbetsplatsen

Minut 22–27: Slacka ibland för att hålla längre – mer luft i systemen behövs

Theo Bodin pekar på att offentlig sektor under lång tid utsatts för effektiviseringskrav, att färre människor förväntas göra mer arbete på kortare tid. Emma Henriksson argumenterar för att verksamheter behöver ett visst mått av ”slack” – utrymme för återhämtning, reflektion och samarbete – för att fungera hållbart på lång sikt. Att använda varje minut maximalt kan paradoxalt nog göra verksamheter mindre effektiva.

Minut 28–30: Exempel på konkret lösning – inflytande över schema gör skillnad

Lisa Bondesson på Kommunal berättar om ett äldreboende hon besökt i Eskilstuna, där personalen själva är med och lägger sina scheman. Där upplever personalen betydligt större kontroll och nöjdhet än på andra äldreboenden, där ansökan om en dags ledigt inte godkänns – trots att man söker ledigt långt i förväg. Sådana relativt små förändringar kan få stor betydelse för arbetsmiljön.

Minut 30–35: Friskfaktorer för arbetsmiljön – konkreta, kostnadsfria verktyg finns

Arbetslivet är organiserat utifrån gamla produktionsmodeller. Flera betonade vikten av att ge människor större möjlighet att påverka sin arbetssituation, skapa starkare gemenskap på arbetsplatsen och fokusera mer på friskfaktorer än på ohälsa.

Ulrika Sundqvist på SKR pekar på forskning om friskfaktorer, som är omsatt till digitala, lättanvända verktyg för arbetsmiljöarbete, via parternas förening Suntarbetsliv.

Minut 35–41: Vad kan politiken göra?

För att skapa attraktiva jobb och bättre arbetsvillkor efterlyser Lisa Bondesson på Kommunal större satsningar på välfärden.

Ulrika Sundqvist på SKR lyfter fram att fler nu jobbar heltid vilket bidrar till att kompetensförsörja kommuner och regioner.

Theo Bodin på KI och Stockholms centrum för återgång i arbete betonar behovet av ett helhetsperspektiv där arbetsmarknadspolitik, utbildning och välfärdspolitik samspelar.

Minut 43–44: Vem har egentligen ansvaret?

Theo Bodin menar att alla aktörer har en roll att spela, men att individen ofta lämnas att själv samordna sin rehabilitering. Sjukskrivna behöver tidigare bli aktiva i sin egen återgång till arbete, samtidigt som arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan behöver bli bättre på att samverka.

Minut 44–48: Vad kommer framtidens generationer att undra över?

Dagens arbetsliv kan ses i backspegeln om några decennier.

Flera trodde att barn och barnbarn kommer att fråga varför människor arbetade så mycket, trots att man visste vilka konsekvenser det fick.

Andra trodde att framtidens människor kommer att ha svårt att förstå varför vi fortsatte organisera arbetet på samma sätt, trots att vi såg problemen och hade kunskap om möjliga lösningar.

Minut 46–48: Vad behöver förändras först?

Panelen var överens om att kunskapen redan finns – den stora utmaningen är att omsätta kunskapen i praktisk förändring.

När deltagarna nämner det viktigaste steget framåt återkommer flera teman:

• Mer tid för återhämtning.
• Större möjlighet att påverka sin egen arbetssituation.
• Tryggare arbetsvillkor.
• Ett arbetsliv som tar hänsyn till att människor har olika förutsättningar och behov.